Igår satt jag mig ner och läste en hel massa Sherlock Holmes berättelser.
Huvudberättelsen i boken var Baskervilles hund, men förutom den läste jag också En skandal i Böhmen, De fem apelsinkärnorna, Den grekiske tolken och Det sista problemet.
Alla mycket välskrivna och genomtänkta, dock kanske lite väl "herriga" och stundtals lite tradiga för min smak. Sir Arthur Conan Doyle med alla detaljer och trådar i sina berättelser måste ha haft samma kaos i hjärnan jämt som jag har ibland. På hans skrivande tid fanns det ju inte hjälp att få av handdatorer och sånt som finns idag. Hade det funnits det tror jag att hans berättelser hade kunnat bli än bättre. Han hade ju haft helt andra möjligheter och förutsättningar. Det kunde i och för sig gjort berättelserna än mer komplicerade och svårgenomträngliga, men jag hade gärna provat att läsa i alla fall :-)
Som de är berättelserna måste jag säga att det är väldigt beundransvärt att trots att de är skrivna på 1890-talet så håller de ju ganska bra ännu idag.
Från början var de väl dock menade som strikt vuxna berättelser, medan idag så får man nog säga att de trots allt lutar lite mer till att passa till lite äldre barn också. Världen är ju inte så oskyldig längre som den var på 1800-början på 1900-talet. Utvecklingen har ju gått otroligt fort framåt sedan dess och med det försvann mycket av världens oskuldsfullhet.
Nog pratat om det nu får det bli en kopp te!
Sen får vi se om det kan bli något nytt läsande idag ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar